Sammanträffanden

March 1, 2014, 12:05 am

≫ Next: Åderspräckning hotande nära!

≪ Previous: ”När dumheten kom till byn, då var korkskallarna redan där”

$

0

0

IBLAND UPPSTÅR MÄRKLIGA sammanträffanden. Som t.ex. det här, att FPA råkar serva sin on-lineräknare för bl.a. det allmänna bo­stads­bi­dra­get preciiis idag:

[Meddelandet översatt till svenska, för er som inte är bevandrade i republikens andra, inhemska språk: ”Vi servar tjänsten, vi beklagar störningen. Töm webbläsarens cacheminne om du får det här med­de­lan­det trots att avbrottet redan borde vara över.”]

Men så spännande! Tänk om de kontrollberäkningar jag just stod i be­råd att göra faktiskt kommer att returnera rätt resultat när denna ser­vice är slutförd ..? Och tänk om jultomten finns – eller påskharen?

Varför även vi, i detta officiellt tvåspråkiga land, som vid besöket på sidan valt svenska som språkalternativ får den här informationen ute­slutande på finska, det kan man ju också ha åsikter om. Så då har jag väl det då. För sakens skull.

Edit kl. 13:00
Nädå, när räknaren kom igång igen blir summorna lika fel som tidigare, så inte var det den ”reparationen” serviceåtgärderna bestod av. Titta gär­na själv (klicka på bilden så blir den stor i ett nytt fönster). Hur fan kan detta få fortgå??

Den intresserade kan fördjupa sig i saken, genom att studera för­kla­rande text, tabeller och diagram jag härförleden skickade till om­sorgs­mi­nister Susanna Huovinen.
kela, kelan, kaikki, yleinen, yleisen, yleistä, asumistuki, asumistuen, asumistuet, valitus, valituksen, valitusta, eduskunta, eduskunnan, oikeusasiamies, oikeusasiamiehen, omakoti, vuokra-asunto, virheellinen, virhe, väärin, suuruus, arviointi, laiton, laitonta, laittomasti, laskee, laskelma, laskenta, laskennusvirhe, todistelu, todiste, todistetta

---

Åderspräckning hotande nära!

March 3, 2014, 1:21 pm

≫ Next: Men som det kan bli!

≪ Previous: Sammanträffanden

$

0

0

ENFALDIG SOM JAGär, har jag försökt etablera kontakt med Finlands grävarmurvel Numero Uno, i den fromma förhoppningen om att få ett proffs med spaden att ta sig en grundlig titt på FPA:s omvända Robin Hood-metodik.

Men jag börjar inse, att det måste finnas en hel massa saker som gör att inte ens den mest nyfikne och scoopkåte journalist behagar ta fram en sillgaffel och krafsa lite på ytan. Inte för att jag vet vilka dessa sa­ker kan tänkas vara, men krafsar gör man i vart fall inte. Istället svarar man så här:

”Jag har studerat ditt material, och inte ännu funnit stöd för att dina uträkningar skulle vara ett bevis på att FPA bryter mot förordningen.”

Vore det inte för vad en av mina något fiffigare väninnor hade att säga om detta uttalande, så skulle jag förmodligen ha spräckt den omtalade ådern redan. Så här skrev hon:

”Är han inte bara blind och icke läskunnig? Är han KORKAD också? För­klarade idag för ungarna vad lobotomi betyder. Tror den här karln ev. varit försökskanin...”

Underbart! Jag skulle fanimig inte ha kunnat sagt det bättre själv!! Och så är det väl bara att en gång för alla acceptera, att de allra flesta som sitter på stolar där de kunde göra skillnad om de ville, de stod förmodligen rätt långt bak i kön när vår Herre delade ut hjärnor. Kan­ske de rentav inte kom fram förrän han hade bara blomkål kvar ..?

Men som det kan bli!

March 5, 2014, 3:11 am

≫ Next: Framsteg – eller åtminstone nå’t ditåt

≪ Previous: Åderspräckning hotande nära!

$

0

0

HÄR TRODDE JAG i förrgår att jag skulle få blodstörtning eller en in­farkt. Istället är det Lilla A, 17, som sedan igår ligger intagen för kon­ti­nuer­lig hjärtövervakning pga en vilopuls som plötsligt pendlar mellan 100 och 120. Själv är jag bara avlöst ett par timmar för att få något i ma­gen och kanske ta en tupplur efter en låång natt på me­di­cin­av­del­ning­en. Hur kan sjukhussängar få vara så in i vassen obe­kvä­ma ..?

Framsteg – eller åtminstone nå’t ditåt

March 7, 2014, 4:36 am

≫ Next: En av årets kvinnodagar

≪ Previous: Men som det kan bli!

$

0

0

SISTA PARET UT, sa jag redan en gång tidigare. Men så blev det ju inte. Det blev dom här istället, eftersom jag ville testa hur det blir med lövmönstret jag ritat:

Jag blev väl så där halvnöjd med prototypen, så jag har finslipat mönst­ret lite grann. Nästa par blir säkert bättre :o)

Vad som däremot inte blir bättre, det är skrynkelfaktorn på gamla kär­ringar. Jag fick mig tillsänd en sida från gårdagens Hufvudstadsbladet i digital form, och herremingudochallahögamakter, jag höll på att svim­ma när jag såg fotot! Vad hände med soft-filtret som foto­graf­usch­lingen lovade lägga på?! Han måste ha blandat ihop det med filtret ”Mer skärpa” ;o) Fast det är förstås trevligt med lite gratis reklam, så jag ska väl inte gnälla så där över hövan mycket.

Gnällig är jag nog ändå hållen som av murveln jag ondgjorde mig över häromdagen. Men det sk*ter jag ärligt talat i. Så länge ingen hör­sam­mar mina allt ilsknare ”varningsrop” om att FPA inte följer vad re­ge­ring­en stipulerat, så länge kommer jag att fortsätta mitt nojs. Och inte vet jag om det är sagda ”gnäll” som är orsaken, men idag har bloggen i alla fall haft visit från YLE:

En av årets kvinnodagar

March 8, 2014, 12:31 am

≫ Next: Det är mycket nu

≪ Previous: Framsteg – eller åtminstone nå’t ditåt

$

0

0

JAHA, INTERNATIONELLA KVINNODAGEN igen då. Bra så, att man bestämt att vika en av årets dagar särskilt för oss. Men i mitt tycke är alla dagar, året runt, kvinnodagar. Fast kanske inte i den mest po­sitiva bemärkelsen, eftersom det i allmänhet betyder, att vi glada i hågen får ägna oss åt alla de enahanda, rutinartade sysslor, som fortfarande betraktas som ”kvinnogöra”.

Nåväl, denna speciella dag firar jag inte med något annat än att njuta av att jag redan igår orkade dra dammsugaren runt halva ”Rucklet”, att solen skiner genom mina lortiga, otäta fönster och att jag från en container räddat en rejäl knippe tulpaner undan en för tidig död.

Första tulpanfröjden för i år. Kanhända också den sista, för det står ju inte länge på innan det blommar ute på gården, så man inte behöver frestas att lägga matpengarna på sån här föga näringsrik ögonmat. Fast själen måste förstås få sitt den också, men det var inte helt fel att det var gratis ;o)

Själaglad blev jag förresten för någon dag sedan, när väninnan B och jag premiärbesökte Emmaus här i stan efter deras flytt till ny lokal. Där stod de bara och väntade på mig, ett par träskor som jag så länge hoppats på att skulle dyka upp!

Såna där moderna trädgårdstofflor av plast i all ära, men de har oftast en massa hål på ovansidan. Därmed är de inte världens bästa hoppa-i-skor, när man i snöblask ska rusa ut och hämta tidningen. Nä, tacka veta jag såna här gamla, hederliga träskor!

När jag var i ungefär den ålder som Lilla A är nu, det vill säga sexton-sjutton år, då var det modernt att sjava omkring i träskor året runt. Barfota på sommaren, och på vintern, oavsett snödjup, med rejäla raggsockor på föt­terna. Man var tammefan inte särskilt slug på den tiden, då när man var tonåring. ”Inte då heller”, finns det väl såna som skulle vilja tillägga :o)

Det är mycket nu

March 10, 2014, 9:54 am

≫ Next: Det är mycket nu – Part Two

≪ Previous: En av årets kvinnodagar

$

0

0

KNAPPT HANN JAG få hem Lilla A från sjukhuset förrän hennes pap­pa, mitt ex, lades in på samma avdelning med en stroke.

Stackars min lilla flicka!
 

Det är mycket nu – Part Two

March 10, 2014, 10:22 pm

≫ Next: Det är mycket nu – Part Three

≪ Previous: Det är mycket nu

$

0

0

HÄR SITTER MAN då, och luskammar förlagsavtal före påskrift. Hade jag väl aldrig kunnat tro för någon månad sedan!

Och ni som eventuellt tänkt läsa ”60+ och singel” borde passa på med det snaraste. För om avtalet blir undertecknat försvinner nämligen den nuvarande e-boken från de digitala bibliotekshyllorna och ur on-line­bok­handlarnas sortiment ett bra tag, tills den i så fall utkommer i spril­lans nya kläder till hösten :o)

Under förutsättning att jag och förlaget kan enas om hur avtalet ska vara for­mu­lerat förstås. En annan är ju numera rätt bevandrad i det juridiska, så precis vad som helst skriver jag självfallet inte på.

Det är mycket nu – Part Three

March 11, 2014, 10:58 pm

≫ Next: Men det var väl högst intressant!

≪ Previous: Det är mycket nu – Part Two

$

0

0

MEDAN FÖRSLAGET TILL förlagsavtal för ”60+ och singel” f.n. proffs­synas i sömmarna har jag istället häcken full med att förbereda mig inför instundande fre­dag.

Äntligen – och jag menar verkligen äntligen– får jag då möjlighet att på högsta nivå och in person lägga fram mina bevis för att FPA bryter mot den finländska regeringens förordning för hur det allmänna bo­stads­bidraget i Finland ska beräknas.

Låtom oss nu därför be till alla makter, att det mellan öronen hos des­sa åhörare återfinns gott om grå massa och inte blott – som hos ti­di­gare adressater, såväl högt som lågt – några nävar sågspån. Med lite tur slipper jag kanske trots allt besvära Europeiska domstolen.

---

Men det var väl högst intressant!

March 14, 2014, 2:53 am

≫ Next: Formbart, i varierad grad

≪ Previous: Det är mycket nu – Part Three

$

0

0

NYSS HEMKOMMEN FRÅN ett c. timslångt möte med social- och miljö­minister Carina Aaltonen vid Ålands landskapsregering (LR). Ett på alla sätt intressant sådant. Det jag nu i drygt två år stångats med i alla upptänkliga, fastländska instanser, dvs att FPA bryter mot gällande förordning när de beräknar alla allmänna bostadsbidrag, begrep hon i princip per omgående.

Men vad som är riktigt intressant, är att LR har egen behörighet gäl­lande denna bostadsbidragsform, i motsats till bostadsbidragen för pensionstagare! LR köper bara administrationen av bidraget av FPA – som följaktligen inte gör det jobb LR betalar dem för att göra, utan tar bara hutlöst betalt för det. Hi och hej, så attans förargligt att jag inte hade tillgång till den informationen i ett mycket tidigare skede.

Nåväl, nu blir det alltså, på uppmaning av Aaltonen, en ny skrivelse. Denna gång till LR, som kommer att ta sig an det hela – och för­hopp­nings­vis FPA riktigt rejält i örat i slutändan. Och om så inte görs, så har jag i så fall ett ännu saftigare köttben att servera Europeiska dom­sto­len om det blir nödvändigt.

Så trevlig helg, Hillevi lilla, och alla andra också förstås :o)

Formbart, i varierad grad

March 15, 2014, 1:00 am

≫ Next: Vänster eller höger ... eller vänster ..?

≪ Previous: Men det var väl högst intressant!

$

0

0

EN TID EFTER att jag fyllt femtio fick jag av goda vännerna M & P ett par knallröda IKEA-bakformar med non stick-yta i försenad present. Av någon obegriplig anledning har jag inte tagit dem i bruk förrän nu. Dumt, för att inte säga korkat! Bättre brödformar kan man nämligen inte hitta. Slut på penslande, slut på inklädning med bakplåtspapper, bara rätt i med degen. Och beskåda vilket suveränt resultat:

Inte fullt lika formbart ter sig det förslag till förlagsavtal som jag fått mig tillsänt. Hur kul det än skulle vara att få klä upp Solveig i riktiga, hårda pärmar och ett glättat omslagspapper, så lutar det mer än det namnkunniga tornet i Pisa mot att mitt svar på frågan: ”Deal or no deal?” blir det sistnämnda. För se, nå’n jävla måtta med ens fri­kos­tig­het får det faktiskt vara!

För denna, i mitt litterära moderskap, nypptäckta integritet har jag till och med belönat mig själv med ett fång solgula tulpaner. Det kan san­nerligen behövas, för där ute tar det i med runt 17 m/s i byarna, ligger nyfallen snö på marken och kommer ner mera av den varan. Me no like sådana här meteorologiska bakslag :o(

Vänster eller höger ... eller vänster ..?

March 15, 2014, 11:40 pm

≫ Next: Den gubben gick inte

≪ Previous: Formbart, i varierad grad

$

0

0

DET ÄR INTE lätt alla gånger, när den ena handen inte vet vad den andra vill. Som i fredags, vid mötet med social- och miljöminister Carina Aaltonen vid Ålands landskapsregering (LR), då även vik. av­del­nings­che­fen för hela social- och miljöavdelningen, Carolina Sandell, var när­varande. Båda två uppgav, i princip med en mun, socialvårdsbyrån som adressat för den skrivelse jag ombads inkomma med. Fint så långt.

När jag någon timme senare mejlade denna skrivelse gick den därför till vik. byråchefen vid socialvårdsbyrån, Berndt Ekholm. Döm då om min förvåning, när jag efter knappa tre timmar får följande meddelande:

”Bästa Nina Backlund

Tillsynen över folkpensionsanstalten handhas sedan 1.1 2014 av Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet ÅMHM. Jag vidarebefordrar därför ditt ärende dit enligt förvaltningslagen 18 §.”

Meeh, vad är nu detta för något?! Det låter ju för fan helt otroligt, att varken ministern eller vik. avdelningschefen skulle ha varit införstådda med den saken!

F.ö. har jag för mig att ÅMHM:s roll som tillsynsmyndighet är att agera i enskilda ärenden, medan det åligger socialvårdsbyrån att

”/.../ ut­veckla, planera, samordna, följa upp och utöva tillsyn över social-, hälso- och sjukvården samt miljöhälsovården och miljövården, så att den är kvalitativt och kvantitativt ändamålsenlig med beaktande av de aktuella förhållandena och gällande bestämmelser.” (N.B. det jag strukit under.)

... samt att handlägga ärenden som gäller utkomstskydd, främjande av social välfärd och före­byg­gan­de av sociala problem. Allt enligt LR:s egen information på webben.

Att FPAkategoriskt bryter mot statsrådets förordning när de räknar allmänna bostadsbidrag är väl för fan i våld inte att betrakta som ett enskilt socialvårdsärende?? Det drabbar hela befolkningen, inte bara i landskapet Åland, utan i hela republiken Finland. Det fasansväckande är, att detta låter misstänkt likt metoden man vid jus­ti­tie­om­buds­man­na­äm­be­tet i Helsingfors använde sig av för att undgå att behöva ini­tiera en utredning med anledning av mitt klagomål.

Gud, giv mig styrka ... *himlar med ögonen* Mera styrka, borde jag kanske säga? För det som jag för ett kort ögonblick inbillade mig att var inledningen av slutet på hela den här allt löjligare historien, ser ju de facto ut att vara inget mindre än början på Akt II, med scenbyte i pausen och en ny rollbesättning in på tiljorna.

Och i knäna har jag borreliaont igen. Plus att eksemet, som hud­lä­ka­ren svor på att jag skulle vara av med för evigt efter de tre, på va­rand­ra följande antibiotikakurerna för neuroborreliosen, har återkommit. Jag behöver knappast poängtera, att jag just nu har rätt lätt för att hålla mig för skratt.

Den gubben gick inte

March 20, 2014, 11:02 pm

≫ Next: Tjuvstart

≪ Previous: Vänster eller höger ... eller vänster ..?

$

0

0

NU HAR ÄVEN Svenska Författarförbundets juridiska av­del­ning grans­kat det avtal jag för ett tag sedan fick mig tillsänt av ett svenskt förlag. Ett förlag som själv tog kontakt med mig, inte jag med dem, med an­ledning av att ”60+ och singel” fått en sån flygande start i den digitala bokvärlden, i den fromma förhoppningen om att med hull och hår få lägga vantarna på tant Solveig.

Himla otur för dem bara, att jag är långt ifrån bortkommen när det gäl­ler juridik. Att detta var något man inte skriver på, med mindre än att man är helt tappad bakom en vagn, det insåg jag redan efter 1 §. Och nu, när den riktiga expertisen på avtal av den här sorten uttalat sig, är saken så att säga biff:

Avtalsförslaget kräver omfattande omarbetningar för att motsvara för­bundets rekommendationer, bl.a. är avtalstiden för lång, rät­tig­hets­upplåtelsen för vid, royaltyvillkoren för otydliga och li­cen­sie­rings­möj­ligheterna för breda.

Avtalsförslaget är helt enkelt inte balanserat gällande rättigheter och skyldigheter. Därtill är avtalsförslaget för kortfattat för att kunna fun­gera på ett bra sätt. Det finns många oreglerade områden, vilket ökar risken för strul. Min bedömning är därför att du inte bör acceptera för­lagets avtalsförslag.

Summa summarum, så har jag blivit erbjuden an offer I can refuse, och låt mig säga så här: min tro på mänskligheten har inte direkt för­bätt­rats i och med detta försök till vad som väl snarast måste rubriceras som rena bondfångeriet.

***
Så var det med den saken. Livet går vidare och dagens första anhalt blir hälsocentralens akutmottagning. Under måndagen och tisdagen var jag bortrest från ön för att, i bokstavlig bemärkelse, göra rent hus på annan ort.

Men, men, två fulla dagar av energisk städning är tydligen mer än fy­siken pallar för numera, för tanten har dragit på sig en gudsnådelig inflammation i höger handled. Vill det sig illa blir det immobilisering av högerkardan i ett antal veckor, hur nu det rent praktiskt ska gå till i ett singelhushåll som mitt :o/

Av den här anledningen begråter jag just nu, i motsats till andra, inte det faktum att vintern kommit på återbesök. Trädgårdsarbete går näm­ligen jäkla dåligt ihop med en akut peritendinit alternativt tendo­va­ginit.

Edit kl. 11:54
Jaha ... Efter 27 euro i besöksavgift och drygt två timmars väntan (= tre nummer av Lantliv och ett par Illustrerad vetenskap) fick jag till slut fem minuter med en med.stud, som ställde fel diagnos (muskel­över­an­sträng­ning).

Det enda som kan sägas ha blivit rätt, var den labbremiss för bor­re­liaprov som jag bad honom skriva, eftersom utslaget på andra hand­loven brer ut sig mer och mer och nu blommat upp på ett intilliggande område också.

Tjuvstart

March 24, 2014, 12:26 am

≫ Next: Rätt ska vara rätt, på olika sätt

≪ Previous: Den gubben gick inte

$

0

0

INTE ETT FRÖ har jag sått ännu. Den rätta inspirationen har liksom in­te behagat infinna sig. Den gör liksom inte det, när jag fortfarande är tvungen att skrapa rutorna på Röda Faran på morgonen.

Men en kruka med ekobasilika har jag i alla fall inhandlat från livs­me­dels­butiken! Hela arton plantor med fina rötter fick jag + morgonens ostmacka guldkantad med de allra minsta. Det är liksom inte värt var­ken fröpengar eller jobb att dra upp egna plantor, när man för 2,05 € fixar hela sommarens behov på ett litet kick.

Rätt ska vara rätt, på olika sätt

March 26, 2014, 11:53 pm

≫ Next: Om en aktivitet jag alldeles bra kunde vara utan

≪ Previous: Tjuvstart

$

0

0

BLAND DET BÄSTA man kan vara med om här i Livet är när trägen vin­ner och man tids nog kan glädja sig åt
 

Som igår, när jag på eftermiddagen fick ett samtal från land­skaps­re­ge­ring­en. För ser ni, nu har den börjat ge resultat, min långa och envisa kamp för att någonstans få gehör för min upptäckt att FPA varken kan läsa innantill eller räkna som folk!

Slutsatsen – den något förvånande – måste därmed bli, att det är på Åland som republikens mesta hjärnkapacitet och högsta koncentration av laglydighet står att finna. En slutsats som ter sig väldigt självklar, eftersom responsen på det finländska fastlandet ända sedan slutet av 2011 varit lika med noll, medan det här tycks ta skruv per omgående.

Det ska bli högst intressant att se vad som sitter intrasslat i garnet när man väl börjar nysta i den här härvan, det måste jag säga!

***
Ett annat sätt att få rätt, är att avstå från att ingå avtal som inte är heltäckande. Det ter sig säkerligen i mångas ögon som urbota korkat av mig, att jag med berått mod – och dessutom tre gånger på raken – tackar nej till erbjudandet att få ”60+ och singel” utgiven ”på riktigt”. Men varför medvetet säga ja tack till ett avtal, som inte inbegriper alla områden som bör regleras för att undvika framtida tvister?

Så pass gammal i gamet är jag, att jag lärt mig att det i lägen som det­ta är mera rätt att avstå än att skriva på. Det man går miste om i gung­intäkt har man i princip alltid igen på karusellen. Oräkneliga är dessutom exemplen på hur schweizerostliknande, juridiska dokument resulterat i långdragna pro­cesser och hårt nedsliten tandemalj. Better safe than sorry, säger man i den anglosaxiska världen. I couldn’t agree more! säger jag.

Och va’fan, Solveig är ju trots allt redan publicerad :o) Precis som nyaste boken.

Om en aktivitet jag alldeles bra kunde vara utan

March 28, 2014, 11:54 pm

≫ Next: Det närmar sig!

≪ Previous: Rätt ska vara rätt, på olika sätt

$

0

0

INTE SÄRSKILT FÖRVÅNANDE fick jag igår veta att jag har förhöjda borrelia-antikroppar igen, ett drygt år efter att jag genomgick tre på varandra följande antibiotikabehandlingar. Men så kul då ... Fast det förklarar ju eksem, senskide- och ledbandsont, en trötthet som vissa dagar gränsar till medvetslöshet, en allmän olustkänsla i hela kroppen och en hjärna som vissa dagar känns som den är fylld med något helt annat än den förväntade grå massan.

Det sistnämnda tar sig ibland lite lustiga (?) uttryck. Som i förrgår, när Lilla A och jag på kvällen fick för oss att vi var sugna på scones. Dock inte en hel sats, utan en halv, och så långt helt okej. Men sen, när det kom till självaste utbakningen, då ställde jag mig och bakade ut åtta små kakor – med stark betoning på ”små”. Inte för ett ögonblick rea­gerade jag på att ett scones blev lika stort som en normal fjärdedels kaka. Inte förrän de var gräddade och klara.

”Cocktailscones” kan vi kalla resultatet, och vore det inte för det frust­rerande i att koncentrationen mest hela tiden blippar på det här viset, så skulle jag bara garva åt det hela.

Med klart större glädje konstaterar jag däremot, att mitt lilla olivträd överlevt ännu en vinter. Igår tog jag sekatören och knipsade av en knip­pe långa skott, stoppade dom i en flaska av brunt glas och håller tummarna för att de ska utveckla rötter. Det lär gå vääldigt lång­samt, har jag läst mig till, men kan påskyndas av att man petar ner en bit pilbark i vattnet. Det ska visst vara något med salicylsyran i pil, som ju heter salix på latin, som gör att rottillväxten stimuleras.

Mammaplantan har jag svept in i fiberduk och lyft ut på terrassen för att börja härda den för utomhusliv. Oliven ska tåla ner mot minst -5°, så det borde gå bra.

---

Det närmar sig!

April 1, 2014, 12:53 am

≫ Next: Rätt ska vara rätt – Ruckelhäxan strikes again. Twice!

≪ Previous: Om en aktivitet jag alldeles bra kunde vara utan

$

0

0

Vilket datum och vilken tid är fortfarande öppet, men jag har äntligen kommit till skott! Min nyliga städresa till Åbo hjälpte mig verkligen att ta steget över den skyhöga tröskeln och att sätta igång.

Herregud, människor, så mycket onödiga, om ock fina, saker man sam­lar på sig under årens lopp ... *stönar högt*

Rätt ska vara rätt – Ruckelhäxan strikes again. Twice!

April 3, 2014, 5:04 am

≫ Next: Frustrerande

≪ Previous: Det närmar sig!

$

0

0

DET BÖRJAR VISST bli mer regel än undantag att jag har rätt? Den här gången gäller det diagnosen av mitt handledsproblem, som jag själv, ända från början, konstaterade vara en senskideinflammation, men som av ”expertisen” klassades som en banal mus­kel­över­an­sträng­ning. Men rätt fick jag, i slutändan!

Så nu blir det heparin, dvs blodförtunnande, intravenöst i tre dagar, vilket är vad jag borde fått direkt med de übertydliga symptom jag upp­visade. Samtidigt skulle handleden behöva immobiliseras tills in­flam­mationen klingat av, men detär en åtgärd som svårligen låter sig vidtas.

Är man högerhänt och singelhushållande blir det varken mat i magen, disk i torkskåpet eller mycket annat gjort heller om man sätter den do­minanta klöven ur spel. Det är svårt nog att försöka torka sig där bak med ”fel” hand, med en pappersåtgång som blir dubbelt den normala innan man får till det ;o)

Men när det gäller att få till det tar Alandia Försäkring priset! Och då menar jag inte pga att de f.n. befinner sig rejält i blåsvädret, eftersom det spekuleras i att de sparkat en chef pga hans sexuella läggning. Nä, här gäller det rent allmänt tövel, som man säger på Åland. Igen.

Från ingenstans – men enligt handläggaren hämtat ur läkarutlåtanden – har jag begåvats med två sprillans nya diagnoser: A69 = Nekroti­se­rande ulcerös stomatit och E22 = Akromegali och hypofysär gigantism. Inte riktigt alla siffror rätt, om jag så säger, och därmed ännu ett be­lägg för med vilken imponerande kompetens man handlägger sina kun­ders pen­sions­ären­den, att addera till den redan långa raden.

Jag behöver väl knappast påpeka att jag opponerat mig mot miss­för­hållandet ..? Rätt ska som sagt vara rätt. Det är tur att trädgården börjar vakna till liv igen. För ens sinnesfrids skull, alltså.

Frustrerande

April 4, 2014, 2:16 am

≫ Next: En fråga om tolkning

≪ Previous: Rätt ska vara rätt – Ruckelhäxan strikes again. Twice!

$

0

0

I MÅNDAGS MEJLADE jag, på direkt uppmaning av Ålands social- och mil­jöminister, till samtliga partigrupper i Ålands lagting. Med brevet fick de samma utförliga information om missförhållandena runt be­räk­ning­en av det allmänna bostadsbidraget som ministern själv fått ta del av ti­digare. Men tro fan inte, att jag fått ens så mycket som ett tack-för-informationen-svar från en enda av dessa folkvalda grupper.

Ärligt talat, inte är det väl särskilt konstigt att folk i gemen ger full­stän­digt katten i att rösta nuförtiden?

Men nu är det strax dags att skjuta dagens dos hero ... äh, jag menar heparin, så just nu skiter jag högaktningsfullt i allt vad politik och poli­ti­ker heter.

En fråga om tolkning

April 5, 2014, 12:31 am

≫ Next: Om när saker och ting börjar komma till sin spets

≪ Previous: Frustrerande

$

0

0

AV ANDRA ORSAKERän mitt senknarr fick jag häromdagen anledning att studera Ålands hälso- och sjukvårds, ÅHS, handbok för pa­tient­av­gif­ter 2014. I denna står det som följer:

”Endast en avgift tas av patienten för besök för samma diagnos, samma dygn eller då patienten ombeds återkomma näst­kom­mande dag för ytterligare undersökning/behandling p g a att till­räckliga resurser inte finns tillgängliga under obekväm ar­bets­tid.”

Men nu rådande kommatering, som innebär en uppräkning, blir inne­bör­den faktiskt, att man inte be­höver betala mer än en gång

a) ”[för besök] för samma diagnos” = diagnosen är densamma vid näs­ta besök (dvs återbesök, t.ex. för uppföljning)

b) ”[för besök] samma dygn” = två eller fler olika besöksorsaker inom samma dygn

c) ”[för besök] då patienten ombeds återkomma näst­kom­mande dag för ytterligare undersökning/behandling p g a att till­räckliga resurser inte finns tillgängliga under obekväm ar­bets­tid” = kräver ingen när­ma­re förklaring

Men så är det nu inte tänkt att det ska betyda. Det fick jag veta igår. Enligt ekonomiavdelningen vid ÅHS ska man visst betala ny avgift för återbesök för samma diagnos, även fast det inte skrivits så. Jaha ..? Men för att den nu rådande ordningen ska vara juridiskt hållbar borde texten istället lyda så här:

”Endast en avgift tas av patienten för besök för samma diagnos samma dygn eller då patienten ombeds återkomma näst­kom­mande dag för ytterligare undersökning/behandling p g a att till­räckliga resurser inte finns tillgängliga under obekväm ar­bets­tid.”

Ser ni den hårfina skillnaden ..? Ett enda litet kommatecken, det efter ”samma diagnos” i originaltexten, betyder såå mycket! :o) Men allra tydligast skulle det bli om man formulerade det så här.

På Åland kostar ett hälsocentralbesök 27 euro – varje gång. Jämför detta t.ex. med Åbo, där en avgift på 14,70 euro uppbärs för ka­len­der­årets tre första besök på hälsocentralens läkarmottagning. Alla föl­jan­de besök under kalenderåret är avgiftsfria. Eller som det är för hel­sing­forsarna, vars alla besök f.n. är gratis.

Det diskuteras mycket om huruvida vi har en bra eller dålig hälso- och sjukvård här på Åland. Men ett är oomtvistligen säkert: dyrär den i alla fall, i jämförelse.

Social- och miljöministern är informerad om kommateringen.

Om när saker och ting börjar komma till sin spets

April 6, 2014, 9:01 am

≫ Next: Ekologisk jordförbättring

≪ Previous: En fråga om tolkning

$

0

0

DEN REDAN RIKTIGT röriga bostadsbidragshärvan blir allt mer till­trasslad vad tiden går. Det var illa nog, att jag för c. två och ett halvt år sedan uppdagade att FPA inte följer den finländska förordningen för hur det allmänna bostadsbidraget ska beräknas. Sjufalt värre skul­le det ändå bli, visade det sig alldeles nyss.

Nu är det nämligen så här, att Åland har egen lagstiftningsbehörighet när det gäller det allmänna bostadsbidraget. I den åländska lag­sam­ligenåterfinner vi nämligen Landskapslag (1975:63) om tillämpning av lagen om bostadsbidrag och även en förordning: Förordning (1995:7) om skötseln i landskapet Åland av vissa ärenden som gäller bostadsbidrag.

I denna förordning fastslås det, att de förvaltningsuppgifter som följer av lagstiftningen om bostadsbidrag i landskapet Åland handhas av FPA enligt vad landskapsregeringen och FPA närmare avtalar.

Hoppsan då! Men något i förordningen omnämnt avtal mellan land­ska­pet Åland och FPA har jag inte lyckats hitta, så på vilka grunder är det då som FPA handhar förvaltningen av de allmänna bostadsbidraget i landskapet?

Och hur kan det komma sig, att FPA i alla sina beslut gällande all­män­na bostadsbidrag på Åland hänvisar till rikslagstiftningen, såväl L om bostadsbidrag som den av statsrådet årligen utgivna förordningen?? Inte en rad om någon åländsk lagstiftning så långt ögat kan nå.

I LL 1975:63 finns dessutom en ytterligt intressant paragraf, nummer fyra i ord­ningen. Den lyder som följer:

”4 §. (1993/118) Bestämmelserna om ändringssökande skall inte tillämpas i landskapet Åland.”

Hoppsan igen! Men hur kan det då komma sig, att varje gång man får ett beslut från FPA, så hänvisar de till Besvärsnämnden för social trygg­het om man vill söka ändring, i enlighet med 8 kap. i den finska lagen? Det är ju inte rätt på en fläck, ef­ter­som det torde vara antingen hos Ålands förvaltningsdomstol eller direkt hos landskapsregeringen man ska besvära sig.

Så, kära nån, den här soppan är sannerligen inte färdigkokt på bra länge ännu! Sedan är det ju även oerhört fascinerande, att man inte i en enda instans under hela den här långa resan verkat vara på det klara med Ålands särställning. Inte ens vid FPA:s distriktskontor på Åland, för fasiken! Än mindre har man förstås kunnat upplysa mig om saken, utan har istället låtit åren gå utan att några som helst åtgärder vidtagits och i hopp om att kärringen väl ska ge upp någon gång.

Otaliga är de gånger jag blivit idiotförklarad av både kreti, pleti och me­diamurvlar på min minst sagt uppförsbackiga väg mot upprättelse och rättskipning. Men skrattar bäst som skrattar sist. Att stämplas som kockobello av ovedersägligt ännu större korkskallar än en själv är än­då ett relativt lågt pris att betala för att få till stånd en korrigering av ett flertal uppenbara lagstridigheter!

F.ö. är undertecknad intelligensmässigt testad och godkänd – har t.o.m. papper på det – så det stör mig inte nämnvärt att iklädas dum­strut. Hur det för övriga aktörer i den här farsen står till med den sa­ken får väl nog med fog sägas vara öppet för diskussion.