Quantcast
Channel: Ruckelhäxan Stjärnkraft
Viewing all 734 articles
Browse latest View live

Glad midsommar 2018!

$
0
0
SOM ETT STICKSPÅR till drömfångarproduktionen har det blivit ett gäng nyckelringstofsar också, eftersom jag i en låda uppdagade en hel hög DMC brodyrgarn som jag ärvde efter mamsen för snart tretton år sedan. Det var verkligen tid att göra något av det!

Med denna nyplockade och -kammade bukett tofsar önskar jag alla en riktigt glad midsommarafton! Att regnet står som spön i backen just nu bekommer mig inte det minsta, inte efter en ändlös räcka veckor med torka som sommaren hittills bjudit oss på detta år.


Just nu, mitt i värsta produktionsflowet, ser mitt köksfönster inte precis inbjudande ut ...


Mandala Spin-off

$
0
0
DET SKULLE EGENTLIGEN bli en ny mandala, men när mittpartiet var färdigt konstaterade jag att det blir superfina glasunderlägg. Man är väl inte sämre än att man kan ändra sig under arbetets gång? :D

Nyss var det juni, snart är det jul ...

$
0
0
NU HAR DET hänt igen, att bloggen blivit bortglömd. Jädrans Facebook, jädrans Instagram ... :( Fast på sätt och vis är jag glad för att jag slutat försöka hinna med preciiis allt, preciiis hela tiden.

Det blev hur som helst en lång, varm och extremt torr sommar det här året. Tursamt nog hade jag ingen som helst lust att odla någonting, inte ens en rädisa, det här året. För mig blev det därför inga värre bakslag, även om moss- & gräsmattan var så gul och knastrig att jag på slutrakan trodde att den fläckvis strukit med.

Hyfsat mycket hantverkande blev det istället! Jag borde förstås åstadkomma åtminstone ett fotocollage här på bloggen, men för tillfället är inspirationen låg. Istället kan den som är nyfiken på vad jag grejat med ta och kika på Instagram; några nya tekniker, en hel del nya alster.

Be Aware!

$
0
0
SEDAN JAG UNDER sommaren lärde mig kumihimo-flätning har det blivit en hel del alster, framför allt en mängd olika armband. Inför Rosa Bandet-månaden oktober gjorde jag t.ex. några olika varianter av rosa armband. Som en spin-off till dem fick jag i morse för mig att göra helt andra, med klena kedjor och miyukipärlor.







Man lär så länge man lever!

$
0
0
IDAG HAR JAG lärt mig något alldeles nytt igen, nämligen att sy pärlarmband med något som på engelska heter peyote stitch. Jag har ingen aning om vad benämningen kan vara på svenska, men fint blir det och en aning elastiskt också. Och levt länge har jag vid det här laget, för just precis idag uppgraderar jag till Livet v. 5.8 :)


Låslösningen har jag klurat ut helt själv. Många gör en rad makraméknutar som ett lås över remmarna, som gör att de kan dras åt var sitt håll för att spänna åt runt handleden. Det här, några o-ringar av gummi, är listigt, smidigt och funktionellt; sitter tajt som ett korvskinn och funkar klockrent.


Det är inte bara lärdom man får genom hela livet, även överraskningar dyker upp när man minst anar det. Som den här helt fantastiska buketten, som idag hängde på min ytterdörr. Erkänner att jag blev alldeles tårögd av omtanken!

Nyårshälsning 2018

$
0
0
DET HAR TYVÄRR vara lite si och så med min bloggentusiasm i år igen. Kanske blir det bättre 2019 ..? Med detta sagt önskar jag idag alla:

Gammalt, nytt och nygammalt

$
0
0
IBLAND TAR DET tid innan man får ett projekt rott i hamn. Men i det här specifika fallet har det tagit sju år att ens starta slutförandet! I slutet av 2011 virkade jag framsidor till två soffkuddar i s.k. kronbladsvirkning. Två runda innerkuddar fyndades ungefär i samma veva, liksom en stuvbit linnetyg att sy baksidor av. Sen tog det av någon anledning stopp, tills nu.

Nu ska jag få kuddarna sydda, om det så blir det sista jag gör!


Dessutom har jag inget pågående projekt som kan ursäkta ett ytterligare uppskjutande. En arantröja jag satte igång med efter nyår är redan färdig ...


... och detsamma gäller paret benvärmare jag lade upp för för fyra dagar sedan. De är stickade av ullgarnet från en rätstickad sjal, som jag aldrig var odelat nöjd med och som jag repade upp i somras.



Om jag bara kunde begripa varför jag har sånt motstånd mot allt vad sömnad heter? Men sy, det ska jag! Fast inte idag ...

Slutfört och omstartat

$
0
0
JAJAMEN, NOG FICK jag de kronbladsvirkade kuddfodralen sydda till slut! Imponeras av att det kunde rinna iväg så många år som sju innan jag kom till skott.


När jag grävde fram dessa virkningar råkade jag på också det här virkade/stickade gammelprojektet. Det fanns ingen som helst plan från början för åttaår sedan, som var startpunkten i det här fallet. Men nu är tiden kommen även för det här halvfärdiga arbetet att få till nå't! Lägligt nog är jag f.n. ansatt av stor lust att brodera, så sedan igår har det åtminstone tillkommit lite silvertråd.



Mera UFO:n till handlingarna!

$
0
0
JAG HAR FLOW just nu! Åtminstone när det kommer till att ta itu med ofärdiga hantverksprojekt. Efter drygt nio års lagerhållning har jag färdigställt ytterligare ett par kuddfodral, denna gång av mormorsrutor jag virkade 2010. Yay-yay-yay!

Det är hemskt hur vissa saker tar sån evinnerlig tid att "få till". Tygbitarna har funnits hemma s.g.s. hela tiden, liksom även dragkedjorna. Men att få ihop det hela ... voj, suck!

Tvära kast, som vanligt

$
0
0
EN SAK ÄR i alla fall säker: långtråkigt har jag aldrig! Det finns alltid någonting kreativt att sätta tänderna i. Som nu, när jag av en bekant fick överta en 40x50 cm stor duk för akryl-/oljemålning som det gått ett hål i. Skadan var inte värre än att det enkelt lät sig fixas med en bit linnetyg och en skvätt lim. Sen var det bara att sätta igång.

Först ritade jag konturerna med alkoholbaserad, svart tusch.




Den här biten av jobbet tog väl sisådär fyra dagar i anspråk, eftersom jag bestämt mig för att ingen av mandalorna skulle vara den andra lik och det inte fick bli något direkt upprepat mönster i varje enskild mandala. Det tarvade en hel del pausande och funderande kan jag säga.


Och nu, idag, har jag äntligen kunnat ta itu med den roligaste biten, att färglägga det hela!

Alla ❤-dag 2019

Kreativt pausande och ny medlem i familjen

$
0
0
JAG HAR HAFT en ganska lång, kreativ paus från mitt mandalatecknande. Orsaken är Duolingohref> och återupptagna övningar i det italienska språket. Övningar som gick i dvala för ungefär tre år sedan, men som nu vaknat till liv igen.

Helt på latsidan har jag däremot inte legat. Jag hittade en svartvit teckning härförleden, som jag blev inspirerad att färgsätta när min nya uppsättning alkoholbaserade tuscher anlände. Av samma orsak har jag nu återupptagit färdigställandet av projektet på dukhref>, som gick i stå när den centrala mandalan i röd/gul/grönt blev färdig.


Och det här mina vänner, det är ren och skär lycka för en färgnörd:


Så nu är jag som sagt igång igen. Den röda mandalan håller på att få sällskap av en i blå toner:


Annars är grädden på livsmoset just för stunden att jag blivit »morrmorr» åt en näpen liten grekiska, som av sin matte, min dotter alltså, fått namnet Luna. Visst äär hon för söt?

Nästan klar!

$
0
0
MIN MANDALATECKNING PÅ duk är nästan klar nu. Nu fattas bara den där sista touchen med silver. Men pennan jag behöver har ännu inte anlänt, så nu får jag testa mitt tålamod igen.

Visst blir man glad av att titta på den? Färger är verkligen Lifvet för mig!

Stand with Ukraine!

Viewing all 734 articles
Browse latest View live