DEN SOM ÄNDÅ vore en yoghurt! Är man det, då tycks man kunna bli nästan hur gammal som helst utan att drabbas av några som helst ålderstecken. Bäst före-stämpeln på ens lock skulle liksom mest vara ett skämt; ett sätt för ens tillverkare att övertyga konsumenterna om att man inte längre skulle duga som föda.
Igår, den 4:e april, öppnade jag – och åt – en portionsyoghurt med bäst före-datum 20:e mars, femtonde dagen efter att den enligt märkningen inte längre skulle passa som mat. Behöver jag säga att det inte var något fel på innehållet?
![]()
Slutsats 1: man borde vara en yoghurt, gärna med blåbärssmak. Då skulle man vara både god och omtyckt trots att man hunnit bli gammal.
Själv är jag varken eller.
Slutsats 2: jag kan inte vara en yoghurt.
Onödig insikt.
Igår, den 4:e april, öppnade jag – och åt – en portionsyoghurt med bäst före-datum 20:e mars, femtonde dagen efter att den enligt märkningen inte längre skulle passa som mat. Behöver jag säga att det inte var något fel på innehållet?
Slutsats 1: man borde vara en yoghurt, gärna med blåbärssmak. Då skulle man vara både god och omtyckt trots att man hunnit bli gammal.
Själv är jag varken eller.
Slutsats 2: jag kan inte vara en yoghurt.
Onödig insikt.
PS. I kylen står en likadan burk till, med samma datum. Den tänkte jag vänta med ytterligare ett par veckor. Bara för att, liksom. För nog har jag väl nämnt att Vetenskapens värld är mitt favvisprogram på tv och att jag i TP alltid väljer gröna NV-frågor när jag kan..? :o)
