JAG HAR HAFT en ganska lång, kreativ paus från mitt mandalatecknande. Orsaken är Duolingohref> och återupptagna övningar i det italienska språket. Övningar som gick i dvala för ungefär tre år sedan, men som nu vaknat till liv igen.
Helt på latsidan har jag däremot inte legat. Jag hittade en svartvit teckning härförleden, som jag blev inspirerad att färgsätta när min nya uppsättning alkoholbaserade tuscher anlände. Av samma orsak har jag nu återupptagit färdigställandet av projektet på dukhref>, som gick i stå när den centrala mandalan i röd/gul/grönt blev färdig.
![]()
Och det här mina vänner, det är ren och skär lycka för en färgnörd:
![]()
Så nu är jag som sagt igång igen. Den röda mandalan håller på att få sällskap av en i blå toner:
![]()
Annars är grädden på livsmoset just för stunden att jag blivit »morrmorr» åt en näpen liten grekiska, som av sin matte, min dotter alltså, fått namnet Luna. Visst äär hon för söt?
![]()
Helt på latsidan har jag däremot inte legat. Jag hittade en svartvit teckning härförleden, som jag blev inspirerad att färgsätta när min nya uppsättning alkoholbaserade tuscher anlände. Av samma orsak har jag nu återupptagit färdigställandet av projektet på dukhref>, som gick i stå när den centrala mandalan i röd/gul/grönt blev färdig.
Och det här mina vänner, det är ren och skär lycka för en färgnörd:
Så nu är jag som sagt igång igen. Den röda mandalan håller på att få sällskap av en i blå toner:
Annars är grädden på livsmoset just för stunden att jag blivit »morrmorr» åt en näpen liten grekiska, som av sin matte, min dotter alltså, fått namnet Luna. Visst äär hon för söt?
