Högsommarsvep

OJ, OJ, VI närmar oss mitten av juli redan ... Usch, så fort sommaren går! Jag tycker att jag knappt hinner börja njuta av den förrän det är dags att börja höststäda på gården :o/

Inte vet jag vad insekterna pysslar med den här tiden heller, men någ­ra har i alla fall boat in sig i mitt sprillans nyuppförda hotell. Ser ni att det är flera hål i träbitarna som är igenmurade?


Under gårdagen, som var en så där behagligt lagom varm dag med ljum, lagom hård vind, passade jag på att göra årets klipp. Ifjol beskar jag ganska resolut, så i år behövde jag inte mer än putsa på de tre av mina fem äppelträd jag försöker få form på.


Inomhus har det äntligen hänt! Porslinsblomman i köksfönstret har sla­git ut sina allra första blommor i min vård och när man tittar nära, nära förstår man varför den jämförs med porslin. Tänk, att naturen kan producera någonting som är så här otroligt perfekt till sin utformning:


Utomhus gläder jag mig åt att det faktiskt dyker upp av pionvallmon jag sådde ifjol (?). Jag befarade faktiskt att den hade konkurrerats ut av opievallmon, som frösått sig så frikostigt att det är snudd på vall­mo­matta i rabatten utanför Glaspalatset.


Likaledes utanför Glaspalatset står den märkligt tvåfärgade mors­dags­rosen och formligen sprutar ur sig knoppar. Det ser hur kufiskt ut som helt med laxrosa och blårosa blommor på samma planta.


Och så rosorna då, de riktiga, om jag tillåts uttrycka mig så. ’Wrams Gunnarstorp’ är helt enastående i år och får faktiskt förbipasserande att stanna upp för att beundra överflödet av blommor:


’Aimable Amie’ står inte långt efter hon heller! Den här sommaren har den här bedårande buskrosen mer blommor än någonsin:


Detsamma gäller min ’Schneewittchen’, som inte frusit bort så radikalt den gångna vintern. De helt kritvita blommorna blir nästan själv­ly­san­de när skymningen lägger sig på kvällen: