EFTERSOM DET INTE verkar vara bekant för er hur konklusionen i ett B2-läkarutlåtande bör vara formulerad för att den undersökte ska komma att godkännas såsom varande 100 % arbetsoförmögen av andra försäkringsanstalter än FPA, vars blankett ni använder, vill jag dela med mig av den kunskap jag av en lycklig slump inhämtade under föregående vecka.
I blankett SV7, under punkt 10, Konklusion, får ni inte under några som helst omständigheter använda er av något av de förtryckta alternativen! Istället får ni ta på er jobbet att rita dit en egen liten kryssruta, med den vidhängande texten: Jag anser den undersökte oförmögen till allt arbete fr.o.m. _______.
Om ni, som förr, petar in ett kryss i rutan före: Jag anser den undersökte oförmögen att utföra sitt sedvanliga arbete eller därmed nära jämförbara arbete fr.o.m. _______, ger ni de privata försäkringsanstalterna möjlighet att ducka sitt försäkringsansvar genom att hävda att den undersökte minsann inte är befunnen hundraprocentigt arbetsoförmögen.
Nej, för fan! Han/hon kan ju faktiskt under sju-åtta timmar per dag hållas på benen fastsurrad mot en lämplig stolpe och t.ex. sysselsättas med att fånga flugor med framtänderna! Förutsatt att detta inte råkar vara hans/hennes sedvanliga eller därmed nära jämförbara arbete förstås. Men då hittar de på något annat, det vet både ni och jag.
Så kära, finländska läkarkår, ta lärdom av detta och bespara på så vis många av era patienter åratal av utmattande, själsdödande, kostsamt och förnedrande papperskrig. Tack på förhand!
![]()
I blankett SV7, under punkt 10, Konklusion, får ni inte under några som helst omständigheter använda er av något av de förtryckta alternativen! Istället får ni ta på er jobbet att rita dit en egen liten kryssruta, med den vidhängande texten: Jag anser den undersökte oförmögen till allt arbete fr.o.m. _______.
Om ni, som förr, petar in ett kryss i rutan före: Jag anser den undersökte oförmögen att utföra sitt sedvanliga arbete eller därmed nära jämförbara arbete fr.o.m. _______, ger ni de privata försäkringsanstalterna möjlighet att ducka sitt försäkringsansvar genom att hävda att den undersökte minsann inte är befunnen hundraprocentigt arbetsoförmögen.
Nej, för fan! Han/hon kan ju faktiskt under sju-åtta timmar per dag hållas på benen fastsurrad mot en lämplig stolpe och t.ex. sysselsättas med att fånga flugor med framtänderna! Förutsatt att detta inte råkar vara hans/hennes sedvanliga eller därmed nära jämförbara arbete förstås. Men då hittar de på något annat, det vet både ni och jag.
Så kära, finländska läkarkår, ta lärdom av detta och bespara på så vis många av era patienter åratal av utmattande, själsdödande, kostsamt och förnedrande papperskrig. Tack på förhand!
