ÄVEN OM BILDKVALITETENär usel tänker jag idag visa tre halsdukar stickade av merinoull. Den första är en klassisk en, långrandig och rätstickad, 14 cm bred och närmare 160 cm lång.
Den andra blev färdig så sent som igår. Den är en s.k. Möbiusscarf, dvs en tvådimensionell cirkel utan början eller slut, i modesammanhang ofta kallad snood. Så här ser den c. 120 cm långa och 17 cm breda scarfen ut när den viras två varv runt halsen.
Den tredje är också en Möbiusscarf, som jag faktiskt stickade för rätt länge sedan. Den är ribbstickad på längden, genom att alternera mellan ett antal varv avigt och lika många varv rätt. Även den här är c. 120 cm i omkrets men bara 12 cm bred, eftersom ribbningen gör att den drar ihop sig. På bilden bär jag den två varv runt halsen.
Lång som en smärre scarf är även Gilbert, som är mitt dagbarn i två dagar medan matte jobbar. Här har han dock helt fräckt kringlat ihop sig som en kanelsnurra i soffan och jag var inte sen att föreviga hans självsvåldiga tilltag :o)
Jag beklagar den risiga kvaliteten på scarfbilderna, men det är bökigt att fotografera med självutlösare. Jag upptäckte att jag borde flyttat kameran mycket närmare, men det blev kallt att vara ute på terrassen och plåta, så det fick helt enkelt bli som det blev.
En riktigt stämnings- och fridfull allhelgonahelg önskar jag er alla!
Den andra blev färdig så sent som igår. Den är en s.k. Möbiusscarf, dvs en tvådimensionell cirkel utan början eller slut, i modesammanhang ofta kallad snood. Så här ser den c. 120 cm långa och 17 cm breda scarfen ut när den viras två varv runt halsen.
Den tredje är också en Möbiusscarf, som jag faktiskt stickade för rätt länge sedan. Den är ribbstickad på längden, genom att alternera mellan ett antal varv avigt och lika många varv rätt. Även den här är c. 120 cm i omkrets men bara 12 cm bred, eftersom ribbningen gör att den drar ihop sig. På bilden bär jag den två varv runt halsen.
Lång som en smärre scarf är även Gilbert, som är mitt dagbarn i två dagar medan matte jobbar. Här har han dock helt fräckt kringlat ihop sig som en kanelsnurra i soffan och jag var inte sen att föreviga hans självsvåldiga tilltag :o)
Jag beklagar den risiga kvaliteten på scarfbilderna, men det är bökigt att fotografera med självutlösare. Jag upptäckte att jag borde flyttat kameran mycket närmare, men det blev kallt att vara ute på terrassen och plåta, så det fick helt enkelt bli som det blev.
En riktigt stämnings- och fridfull allhelgonahelg önskar jag er alla!