FOLKET ÅTERKOMMER FRÅN sina semestrar. De papperskrigiska trupperna mobiliseras och omgrupperas. Efter ett nyss mottaget telefonsamtal står det klart: ja, jag kommer att arbetspröva fr.o.m. den 2 september, men nej, detta kommer sig inte av att Alandia Försäkringar skulle ha tagit sitt förnuft till fånga. Istället får samhället – som vanligt – gå emellan och ta det ansvar som de vinstorienterade försäkringsbolagen smiter undan från.
Det är således Ålands arbetsmarknadsmyndighet, Ams, som kommer att stå för den av deras egen arbetspsykolog och min läkare förordade, initiala arbetsprövningen om 4 timmar/dag i en månad, inte mitt arbetspensionsbolag. Ams är guld värda och gör verkligen vad de kan för att hjälpa.
Men det största, jävligast taggiga ris som finns ska försäkringspacket ha! Inte för ett ögonblick lever de upp till lagar och förordningar (förutom när de har någon fördel av det), utan högst upp på deras hemliga dagordning står med stor sannolikhet: Stjälp! Stjälp! Stjälp!
Det om det.
***
Igår vände jag mina lövkomposter och omlokaliserade det ännu bara halvfärdiga materialet till ett mer undanskymt hörn av gården (under mina två jättegranar). Hälften av lådornas innehåll var rena, rama svarta guldet, och det var det jag var ute efter.
En rad jordgubbsplantor skulle grävas upp och bytas ut. Men innan de krukodlade kunde planteras måste jorden förbättras, så några skottkärrslass har redan gått åt. Och idag vaknade jag till det glada smattret av regn mot plåttak. Yes! Perfekt tajming där. Bättre start än så kan plantorna inte få.
Det är således Ålands arbetsmarknadsmyndighet, Ams, som kommer att stå för den av deras egen arbetspsykolog och min läkare förordade, initiala arbetsprövningen om 4 timmar/dag i en månad, inte mitt arbetspensionsbolag. Ams är guld värda och gör verkligen vad de kan för att hjälpa.
Men det största, jävligast taggiga ris som finns ska försäkringspacket ha! Inte för ett ögonblick lever de upp till lagar och förordningar (förutom när de har någon fördel av det), utan högst upp på deras hemliga dagordning står med stor sannolikhet: Stjälp! Stjälp! Stjälp!
Det om det.
Igår vände jag mina lövkomposter och omlokaliserade det ännu bara halvfärdiga materialet till ett mer undanskymt hörn av gården (under mina två jättegranar). Hälften av lådornas innehåll var rena, rama svarta guldet, och det var det jag var ute efter.
En rad jordgubbsplantor skulle grävas upp och bytas ut. Men innan de krukodlade kunde planteras måste jorden förbättras, så några skottkärrslass har redan gått åt. Och idag vaknade jag till det glada smattret av regn mot plåttak. Yes! Perfekt tajming där. Bättre start än så kan plantorna inte få.