DAGEN ÄR LÅNGT ifrån slut, men jag börjar bli det. Jag har grävt upp en ny rabattstump och planterat perenner, jag har klippt gräs, jag har planterat sommarblommor, jag har plockat jordgubbar, jag har tvättat upp en damejeanne, jag har rensat en snutt ogräs, jag har kokat rabarbersylt och sist, men inte minst: jag har bakat en sjusärdeles lyckad tårtbotten!
Ryggen skriker.
Fötterna värker.
Axlarna känns som de går ur led vilken minut som helst.
Jag är svettig och lortig och måste duscha.
Vispgrädde måste inhandlas, liksom bensin till gräsklipparen.
Middag måste lagas och ätas.
Berget av smutsdisk måste åtgärdas efter maten.
Med mera, med mera.
Och dagen är som sagt bara barnet ännu.
Är det någon som kan upplysa mig om varför varken ork eller dagar räcker till nuförtiden?? Kanålder och singelcivilstånd ha något med saken att göra? *ironisk*
Vet ni, det lutar åt ettstort glas argentinskt i tv-soffan ikväll. Eller kanske hellre under stillsamt tantgung i hammocken på terrassen.
Ryggen skriker.
Fötterna värker.
Axlarna känns som de går ur led vilken minut som helst.
Jag är svettig och lortig och måste duscha.
Vispgrädde måste inhandlas, liksom bensin till gräsklipparen.
Middag måste lagas och ätas.
Berget av smutsdisk måste åtgärdas efter maten.
Med mera, med mera.
Och dagen är som sagt bara barnet ännu.
Är det någon som kan upplysa mig om varför varken ork eller dagar räcker till nuförtiden?? Kanålder och singelcivilstånd ha något med saken att göra? *ironisk*
Vet ni, det lutar åt ett